Spelar det någon roll vilken behandling man väljer?

Spelar det någon roll vilken behandling man väljer?

Det ska vara strukturerade behandlingsmetoder vid alkoholproblem, med fokus på själva missbruksbeteendet, rapporterade SBU ( Statens beredning för medicinsk utvärdering) efter en genomgång av relevanta vetenskapliga studier. Stödjande samtal i kombination med socialkurativa insatser är verkningslösa.

När vi på arbetsplatsen ser till att medarbetare får behandling för alkoholproblem är det viktigt att granska vilken behandlingsmetod som ska användas. Vägledning kan vi få från SBU-rapporten om behandling av alkohol- och narkotikaproblem som kom år 2001. Den baseras på en litteratursökning med samtliga studier som publicerats från 1950-talet fram till sommaren 2000. Därefter har man gjort ett urval på 641 studier med hög vetenskaplig kvalitet. Urvalet har koncentrerats till studier där man slumpmässigt har fördelat patienterna till olika typer av behandlingar för att analysera vilken behandling som ger bäst resultat.

För att få ett bra resultat vid behandling av alkoholproblem, redovisar SBU-rapporten, bör man välja behandlingar som utmärks av en klar struktur och väldefinierade åtgärder vilka ofta är manualbaserade. Behandlingarna ska vara inriktade på själva missbruksbeteendet, konsekvenserna av drickandet, risksituationer för fortsatt drickande och hur man förändrar sina vanor.
Följande typer av behandlingar har visat framgång:

  • Motivationshöjande samtal
  • Kognitiv beteendeterapi ( läs mer på www.kbt.nu )
  • 12-stegsbehandling (bygger på Anonyma Alkoholisters tolv steg , Resurscentrum har avtal med Korpberget och Nämndemansgården, samt samarbete med www.lotusmodellen.se )
  • Strukturerad modern psykodynamisk psykoterapi

SBU-rapporten konstaterar även att parterapi och anhöriginsatser ger positiva resultat. Det kan alltså vara klokt att se till att familjebehandling ingår i det program man väljer. Vidare rapporteras att behandlarens personlighet och förmåga till samverkan med patienten spelar roll för resultatet. Samma metod kan alltså ge olika resultat när olika behandlare använder den. Det kan alltså vara bra att få en inblick i vem som ska utföra behandlingen och att välja behandlare där så är möjligt.

Vad gäller strukturerad modern psykodynamisk psykoterapi har den i några studier visat sig ha samma effekt som kognitiv beteendeterapi. Här gäller det dock att se upp, enligt vår erfarenhet, eftersom merparten av de psykodynamiska psykoterapier som erbjuds på marknaden inte har denna strukturerade form och kan vara direkt olämpliga vid missbruksbehandling.

Stödjande samtal i kombination med socialkurativa insatser finner SBU vara verkningslösa. Dessa samtal kan handla om hur personen som har alkoholproblem mår, om relationsproblem, ekonomiska problem och om livet motgångar i största allmänhet. Detta biter inte på drickandeproblem. Tyvärr erbjuds denna behandlingsform fortfarande i rätt hög utsträckning via offentliga alkoholmottagningar och kanske även via en del företagshälsor.

SBU-rapporten konstaterar att läkemedel kan användas som hjälpmedel, men i alltid i kombination med psykosociala insatser som kognitiv beteendeterapi.

  • Campral , minskar "sug" efter alkohol
  • Revia ( Naltrexon) , minskar rusupplevelsen

Antabus, som utlöser illamående och obehag vid alkoholkonsumtion, kan också användas men har i studierna en påvisbar effekt endast när intaget av detta läkemedel sker under övervakning.

SBU-rapporten om behandling av alkohol- och narkotikaproblem( 2001) kan läsas i sin helhet på www.sbu.se, gå in på publikationer, vita och gula serien.